torsdag 1 mars 2018

Månadens tomatvän: Lena Israelsson


Månadens tomatvän är Lena Israelsson! 
Ni må tro att jag blev glad när Lena tackade ja till att bli månadens tomatvän. Hon är min odlarguru sedan många år och jag har lärt mig mycket vad gäller odling från henne. En liten rolig historia: För några år sedan hade Lena en föreläsning med något studiefrämjande som jag inte kommer ihåg vilka det var. Iallafall, så hade någon länkat Bondjäntan som introduktion till vem Lena var. Tokigt men roligt tyckte jag! 

Så här kör vi Bondjäntas tomatvän Lena Israelsson:

Vad är det bästa med att odla tomater?
Utmaningen! I sommar ska jag ha ännu godare, ännu vackrare och ännu fler tomater. Går det åt helskotta börjar jag genast drömma om nästa års tomater.  Lustigt nog antar även nybörjare utmaningen med liv och lust. Det är ju inte precis dölätt att odla tomater. Sen är det ett mirakel att vi på våra breddgrader lyckas skörda så vackra och goda frukter bara genom att så frön. Lite tropikkänsla. Extra kul när man som jag kommer från Norrbotten.

Har du några favoritsorter gällande tomater som du skulle rekommendera? 
Förr jagade jag bara smakrika sorter. Sedan kom en period när jag jagade tidiga sorter, som dessvärre inte tillhör de godaste. Numera blir jag lycksalig om jag hittar en sort som är motståndskraftig mot bladmögel, det är ofta viktigare än smaken, eftersom bladmögel vissa år slår ut alla frilandstomater, även tomater i kallväxthus. Här är några favoriter:

Gardener’s Delight och Mei Wei, höga körsbärstomater med en perfekt balanserad tomatsmak, för att inte säga klassisk.  Men Mei Wei har längre klasar, så jag föredrar nog den. Över huvud taget smakar högväxta körsbärstomater alltid bäst.

Rosella är en hög körsbärstomat med mörkröda frukter. De har både sötma och syra men också en mycket speciell smak, som en de tycker påminner om trädgårdsbär. Kanske björnbär. Jag odlar den bara i tunnelväxthuset’’, där den ger bra avkastning. Mycket tunnskalig, som gourmettomater ofta är. Det betyder att den ska ätas nästan direkt.

Michael Pollan, är en grön och gulstrimmig tomat, spetsig i ena änden.  Den tillhör de vackraste, är mild och söt i smaken. Men inget för den som vill ha mycket syra i tomaten. Högväxande och bäst i växthus alternativt mot en solig utevägg, där jag har den själv.

Meili de Nuhai (Söt flicka) är den godaste busktomat jag smakat. Fick den av en fröfirma i norra Kina och blev förtjust. Ger massor av små röda frukter (20 g). Växer en bra bit in på senhösten.  Riktigt kul och mumsig balkongtomat.

Golden Queen är en orange, vacker tomat som odlades i Sverige redan i slutet av 1800.talet. Bara det ett bevis för att den är god.  Håller ställningarna som den kanske godaste av de orangea. Mycket sötma och smak, mindre syra. Kan väga 200-300 gram.

Canestrino di Lucca är en urgammal italienare som var på vippen att bli utrotad. Den är rasande snygg, väger som en mindre bifftomat och har ribbade frukter. Hög och sen sort, inget för friland.

Irishka, min räddare i nöden. Har visat sig vara mer motståndskraftig mot bladmögel än andra busktomater jag testat. Den har hårt skal, fast kött. Perfekt som pastatomat, även om frukterna inte är så stora. Grymt stor skörd.


Hur odlar du tomater?
Alltid i maxat solläge,  men på olika ställen. Fördelen med att odla på flera platser är att jag kan få frön som inte är korsade. Tomater bör ju stå tre, fyra meter från varandra för att inte korsa sig. Det kan jag ordna lättare genom att ha flera växtplatser.

Eftersom jag även odlar sorter som inte finns i handeln måste jag fröodla för att hålla liv i sorten. Om plantorna korsas är det inte längre samma sort. Grämer mig än idag för att jag lät det hända med en älskad sibirisk pastatomat, en traditionell sort från marknaden i Irkutsk och namnad efter floden Angara. Hoppas att någon som läser detta och fick frön av mig för några år sedan hållit liv i sorten och skickar mig några frön.

Sen är det alltid kul att kunna dela med sig av frön till sorter som är odlingsvärda, till exempel vid ett http://fropopup.se/ (Fröpupup heter facebookgruppen) eller vid event arrangerade av Peppar & pumpa (finns på facebook). Det är en otroligt skön känsla att sprida odlingsvärda sorter, även om de tyvärr inte alltid är EU-godkända.

Hur jag odlar beror på var. Ungefär så här:

På balkongen och på gården: I hinkar och odlingskärl som rymmer minst 12 liter, helst 15.  Störst kärl till höga sorter, något mindre till busksorter. Jag fyller hinken med en tredjedel ny plantjord, en tredjedel näringsrik och fullt nedbruten mylla från kökskompost och en tredjedel gammal jord. Allt för att slippa slänga bort förra årets jord, dvs den som inte bara består av rötter.

På balkongen, som är solig, får jag alltid de godaste tomaterna. Krukodlade tomater måste jag gödselvattna under högsommaren. Alternativt få  lite komposterad stallgödsel eller pelleterad grönsaksgödsel (ekologisk), som bland annat säljs på Granngården och i handelsträdgårdar.

I koloniträdgården på Södermalm:  Här odlar jag på friland, främst på toppen av en odlingslimpa, där jag sätter ett tiotal plantor, alla busktomater med bra motstånd mot bladmögel. Den bästa hittills är Irishka.  Vet inte hur många hinkar med tomater som jag skördar på limpan. Den är verkligen idealiskt just för busktomat.

Under högsommaren stagar jag upp dem genom att spänna ett kraftigt snöre på var sida om tomatraden. Annars lägger sig grenarna på jorden. Händer att jag glesar ut dem också. Det ska ju in lite luft mellan blasten. Oftast behövs inte mer näring än den som finns i limpan. I så fall täcker jag med ett par centimeter färskt gräsklipp.

På odlingslotten utanför stan: Här odlar jag busktomat i en låg odlingstunnel samt höga sorter i ett tunnelväxthus. I den låga tunneln testar jag alltid någon ny sort, inte minst för att hitta motståndskraftiga sorter. Förra året testade jag Norderås busktomat, en gammal norsk sort som jag fått från Nordiska genbanken.  Den gav tidigt och mycket. Men jag vågar inte uttala mig om smaken eftersom det var en skitsommar utan sommarhetta. Det ger en blaskigare smak. Även här måste jag binda upp så att inte grenarna lägger sig. Varje år flyttar jag tunneln till en ny odlingsbädd.

I tunnelväxthuset, som är tolv kvadratmeter, odlar jag alla möjliga skojiga höga tomater, ofta värmekrävande. Här skippar jag fröodlingen. Odlar bara en eller ett par plantor av varje sort och de står alla nära varandra så de korsar sig hejvilt.  Det vill säga om jag inte isolerar blomman genom att binda fiberväv runt om, vilket jag inte ids.  Här är jorden extremt fin och näringsrik så jag brukar inte behöva gödsla mer. Däremot täcker jag med ett par centimeter gräsklipp under högsommaren om jag tycker att plantan växer dåligt. Tjyvar flitigt och toppar plantan när den når taket, vilket brukar vara i september. Varje år byter jag växtplats mellan gurka, paprika och tomat.

Odlingstips
  • Vattna måttligt innan frukterna mognat, blöta främjar inte smaken.
  • Följ det plantavstånd som står på påsen. Det är görviktigt. En del sätter två, tre plantor i en kruka i stället för en. De får inte tre gånger så mycket, de skördar ungefär lika många tomater, men betydligt mindre i storlek. 
  • Om du odlar i kruka, håll koll på att inte odlingen hamnar i skugga. I så fall flyttar du krukan till den soligaste platsen. På balkongen lyfter jag i så fall upp krukan på en pall.
  • Odla inte potatis och tomater intill varandra. Potatisbladmögel från potatisplantor sprider sig till tomaterna. 
  • Odla i låga eller höga plasttunnlar. Du får fantastiska skördar i båda. 
  • Gör som engelsmännen, vattna med vallörtsvatten. Tillverkas precis som nässelvatten: : Fyll  tunna med vatten och massor av blad. När det börjar lukta illa silar du av bladen och vattnar med lösningen, men den ska spädas så att den ser ut som ett välbryggt te. Lösningen innehåller massor med kalium, passar därför till tomat. Det är ett milt gödselmedel.
  • Busktomater behöver stagas, men ofta räcker det att ha några käppar runt om och binda så att busken inte rasar ner på backen. Är plantorna yviga och täta kan du ta bort en del grenar, särskilt de som vill  lägga sig på marken och inte har så många knoppar/kart. 
  • Har du klåfingriga ungar/grannar som plockar tomater innan de knappt är mogna – odla gröna. De får vara ifred.
  • Så för guds skulle inte för tidigt, mycket hellre mitten av mars i februari.



Hur ser du på hybrider? 
Jag ser ingen anledning att odla hybrider, även om de ofta ger hög avkastning. De är svindyra, och jag kan inte ta frön av dem. Dessutom smakar de sällan bra. Undantag för ’Sungold’ F1, som har en sötma som de gamla, traditionella sorterna inte slår.

Tänk dig tanken att vi fritidsodlare skulle göra som yrkesodlarna, nästan bara odla hybrider? Vad skulle hända med alla gamla smakrika sorter. Jo, de skulle försvinna. Många gånger för gott. Det är ju den processen som utarmat så mycket av jordklotets mångfald av gamla, lokala köksväxtsorter och ruinerat så många odlare i andra världsdelar. Värna mångfalden genom att odla den!

Hur njuter du av den perfekta tomaten? 
Som de flesta, en varm körsbärstomat från klasen. Annars älskar jag vår tomatsås. Mer än hälften av våra tomater hamnar i 18-litersgrytan. Torkade inlagda i olja är också vansinnigt gott.

Har du något bra förvaringstips av tomater?
Det skulle vara att koka ner tomaterna till en lite krämig sås, sen frysa in. Jag skär tomaterna i klyftor och klämmer ur dem lite vätska innan jag lägger dem i grytan. Då kokar de ner snabbare.  Att frysa in färska tomater hade tagit minst fem gånger så mycket plats.

Vad fick dig att vara med som Tomatvän för Bondjäntans tomater?
För att Bondjäntan är en innehållsrik och inspirerande blogg. Sen har vi saknat en tomatblogg, eller hur?

🍅 🍅 🍅



Namn: Lena Israelsson

Bor och odlar: Bor i Stockholm, odlar på två kolonilotter, på trapphusbalkong och på bakgård.

Arbetar med: Författare och  journalist. Håller också föredrag.  Fast ärligt, vill vara mest ledig och ägna mig åt odling eller att besöka odlare och odlingar.

Intressant att veta: Lena har skrivit flertalet böcker om odling. Senast har hon omarbetat odlingsbibeln Handbok för Köksträdgården. Om ca 10 dgr kommer boken ut i handeln, en kraftig revidering av tidigare upplagor, 50 sidor längre också, men inte tyngre tack och lov. Hon skriver flitigt på sin sida: odla.eu.




Stort tack till Lena Israelsson, 
för all kunskap och dina tomattankar!
//Bondjäntan


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar